Sortera sinnesintryck

När klassrummet blir för mycket- om att sortera sinnesintryck och hitta fokus

För vissa barn kan det vara svårt att sitta i ett klassrum och koncentrera sig trots att det egentligen vill lyssna, lära sig och vara delaktiga. Det handlar inte alltid om bristande motivation eller vilja. Ibland är det helt enkelt så att hjärnan registrerar för mycket av det som händer runt omkring. 

Ett klassrum är en plats full av sinnesintryck. Där finns röster, stolar som skrapar mot golvet, pennor som klickar, någon som hostar, en kompis rör sig, ljud från fönstret eller från korridoren samt lärarens instruktioner- samtidigt som barnet kanske förväntas läsa, skriva eller lösa en uppgift. 

För många barn sorteras de här intrycken mer eller mindre automatiskt. Hjärnan avgör vad som är viktigt och vad som ska hamna i bakgrunden. Men för ett barn som har svårt att filtrera och sortera sinnesintryck kan det fungera annorlunda. 

När allt känns lika viktigt

Tänk dig att du försöker lyssna på någon som berättar något viktigt, samtidigt som fem andra personer pratar, en lampa blinkar, någon trummar med fingrarna mot bordet och en stol skrapar mot golvet. Det blir svårt att veta vad du ska fokusera på. 

För ett barn med stora svårigheter att sortera intryck kan en vanlig klassrumssituation ibland kännas precis så. Det betyder inte nödvändigtvis att barnet medvetet lyssnar på allt. Snarare kan hjärnan ha svårt att sålla bort det som inte är relevant. 

Ett ljud i bakgrunden kan därför fånga uppmärksamheten lika mycket som lärarens röst. En rörelse i ögonvrån kan störa koncentrationen. Kläder som skaver, en stark lukt eller ett flimrande ljus kan ta energi som barnet egentligen behöver använda till skolarbetet. 

Det kan vara som att hjärnan saknar ett tillräckligt effektivt filter. 

Hjärnan kan bli överbelastad

När många sinnesintryck kommer in samtidigt behöver hjärnan bearbeta och sortera informationen. Om det är svårt att filtrera bort oviktiga intryck kan mängden information som behöver hanteras bli väldigt stor. 

Till slut kan hjärnan bli överbelastad. Då kan barnet få svårare att tänka, lyssna, förstå instruktioner och hålla kvar sin uppmärksamhet. Det betyder inte att barnet är lat eller ointresserat utan helt enkelt att barnet har lagt enormt mycket energi på att försöka hänga med. 

Hur kan det märkas hos barnet?

Överbelastning kan se väldigt olika ut. Vissa barn blir rastlösa och börjar röra på sig. Andra blir tysta och drar sig undan. Några börjar prata mycket, skämta eller störa andra. Ett annat barn kanske plötsligt vägrar att göra uppgiften. 

Vanliga tecken kan vara att barnet:

• har svårt att följa muntliga instruktioner
• tappar bort sig trots att uppgiften egentligen är begriplig
• verkar drömmande eller frånvarande
• blir rastlös, pratar eller stör andra
• blir irriterat eller frustrerat
• behöver ovanligt mycket återhämtning efter en skoldag
• plötligt inte längre klarar en uppgift som den tidigare kunde
• vill lämna klassrummet eller situationen
• blir ledset, argt eller får ett kraftigt utbrott

Det är också möjligt att ett barn håller ihop under hela skoldagen och först hemma visar hur belastat det har varit. När kraven och intrycken försvinner kan känslorna komma ikapp. 

"Men hen kan ju koncentrera sig hemma"

Det här är en vanlig fundering. Ett barn kan mycket väl ha god koncentrationsförmåga i en lugn miljö och samtidigt ha stora svårigheter att koncentrera sig i klassrummet. 

Skillnaden ligger då inte nödvändigtvis i barnets förmåga att koncentrera sig, utan i hur mycket hjärnan behöver hantera samtidigt.

Hemma kanske barnet sitter i ett tyst rum, arbetar i sin egen takt och har kontroll över ljus, ljud och rörelser. I klassrummet behöver barnet däremot filtrera mängder av information samtidigt som det ska ta emot instruktioner, komma ihåg vad som sagts och förstå uppgiften och till slut genomföra den. Det är en helt annan belastning. 

När beteende blir ett sätt att hantera överbelastningen

Det som vuxna ser som stök, ovilja eller bristande koncentration kan ibland vara barnets sätt att försöka reglera en hjärna som fått för mycket information.

Ett barn som börjar röra sig eller vandra runt, pratar eller plockar med saker kanske försöker hantera sin rastlöshet. Ett barn som vill gå ut ur klassrummet kanske helt enkelt behöver komma bort från mängden intryck. 

Vad kan hjälpa?

Förmågan att sortera sinnesintryck är starkt kopplat till vårt balans- och rörelsesinne, vårt vestibulära system. Med hjälp av sensomotorisk träning samt auditiv träning kan förmågan att sortera intryck bli betydligt bättre. Barnet står då bättre rustat för att ta emot kunskapen i skolan och att orka och fungera bättre på fritiden. 

Kontakta oss för ett kostnadsfritt samtal

Om du är nyfiken på hur vi kan hjälpa ditt barn är du välkommen att boka ett samtal. Vårt första samtal är kostnadsfritt och utan förpliktelser. Vi går igenom barnets situation tillsammans och jag berättar om hur sensomotorisk träning och auditiv perceptionsträning kan vara ett komplement för er.

Boka kostnadsfri konsultation