Att ett barn inte vill gå till skolan är något av det jobbigaste en förälder kan stå inför. Morgnarna präglas av oro och konflikter, och varje dag blir en kamp som tär på hela familjen. Bakom ett barn som blir hemmasittare finns nästan alltid en längre process där små signaler successivt vuxit till stora hinder.
Många gånger börjar det med att barnet drar sig undan från specifika lektioner, ofta idrotten eller andra ämnen där kroppen exponeras. Sedan kan det breddas till raster, sociala sammanhang och till slut hela skoldagen.
Hos Vestibularis ser vi ofta att svårigheterna har en grund i hur barnets sinnessystem fungerar. Genom sensomotorisk träning och auditiv perceptionsträning arbetar vi med de funktioner som påverkar trygghet, kroppskontroll och förmåga att hantera intryck.
För många barn är skolan en intensiv miljö där intryck, krav och sociala koder pågår parallellt under hela dagen. Ett barn med sensorisk omognad behöver ofta lägga en stor del av sin energi bara på att hantera ljud, rörelse och övriga intryck. När orken tar slut räcker den inte längre till för att möta de sociala kraven.
Vanliga tecken på att skolan blivit övermäktig kan vara:
För många barn är idrottslektionen den första signalen. När motoriken känns osäker blir kroppen utsatt på ett sätt som inte sker i andra ämnen. För ett barn som har svårt med balans och koordination kan idrotten bli en regelbunden påminnelse om vad kroppen inte klarar. Idrottshallen är också en miljö med mycket ljud och intryck som ska sorteras och tolkas. Matsalen och musiklektioner är andra situationer som kan vara extra jobbiga för dessa barn och som de vill undvika.
Att tolka sociala situationer kräver mycket av hjärnan. Vi behöver läsa av ansikten, tonfall, kroppsspråk och språk – ofta samtidigt och i hög hastighet. För ett barn vars hjärna redan jobbar hårt med att sortera sinnesintryck blir det sociala extra krävande.
Det är inte ovanligt att barn med sensorisk omognad upplever att de hamnar utanför i grupp, missuppfattar kompisar eller blir missförstådda själva. Med tiden kan det leda till en otrygghet i sociala sammanhang.
När den grundläggande tryggheten i kroppen och sinnessystemet stärks får barnet ofta mer energi över till det sociala. Det blir lättare att möta kompisar, hänga med i lekar och våga vara aktiv på lektionerna.
Sensomotorisk träning bygger på att stegvis stärka de grundläggande funktionerna i kroppens sinnessystem.
För barn som är på väg att bli hemmasittare kan det innebära att:
Auditiv perceptionsträning kan parallellt göra ljudmiljön mer hanterbar, vilket är en stor lättnad för ett barn som tidigare blivit utmattat av klassrummets ljudnivå.
Som förälder till en hemmasittare bär man ofta en stor börda. Vardagen kretsar kring att försöka få barnet till skolan, ofta i samtal med skola, BUP eller andra instanser. Hos Vestibularis möter vi familjer som befunnit sig i den här situationen länge och som söker en pusselbit som hittills saknats.
Vi arbetar långsiktigt och inte med snabba lösningar. Träningen är ett komplement till övriga insatser och kan ge barnet en starkare grund att möta skolan utifrån.
Om du som förälder känner igen mönstret att ditt barn glider allt längre bort från skolan är du välkommen att höra av dig. Vårt första samtal är kostnadsfritt och utan förpliktelser. Vi lyssnar på er situation och utforskar tillsammans om sensomotorisk träning och auditiv perceptionsträning kan vara ett stöd på er resa.